Klimatsmartare kött
Vad vi gör

Djurens foder produceras med skärpta krav på sänkt klimatpåverkan

Köttdjur kan utfordras med två sorters foder. Grovfodret kan till exempel bestå av vall (gärna med inslag av klöver som binder kväve), naturbete, och halm. Kraftfodret kan exempelvis bestå av baljväxter, oljeväxter, majs, spannmål och olika biprodukter från livsmedelsproduktion. Vilket foder som används på gården varierar. Hur fodret odlas och produceras påverkar klimatavtrycket. Foder som odlas med låg användning av mineralgödsel och som inte transporteras med fossila bränslen under långa sträckor har betydligt lägre klimatpåverkan. När man odlar eget foder är det lättare att kontrollera hur mycket gödsel som används och vilka bränslen som används. För det foder som köps in är det viktigt att begära information om klimatavtrycket för att kunna göra ett medvetet val.

Hur uppnår vi lägre klimatavtryck?

Viktigt att komma ihåg:
Vissa åtgärder kan alla gårdar genomföra och är därför obligatoriska (markerade med symbolen ). Andra åtgärder passar inte alla gårdars produktionssystem och är därför frivilliga (markerade med symbolen ).

Gården ställer krav på information om klimatavtryck av inköpt foder.

Gården producerar majoriteten av det foder som används i köttproduktionen.

Minst hälften av djuren betar på naturbetesmark.

Foderproduktion med lägre klimatavtryck

För att kunna ställa krav att ett foder ska ha ett lägre klimatavtryck måste man först veta hur mycket utsläpp av växthusgaser produktionen av fodret orsakar idag. Genom att begära den informationen från leverantörer får man dels möjlighet att ställa skärpta krav på sänkt klimatpåverkan längre fram, men det skickar också en viktig signal till leverantörer att klimatpåverkan är en faktor som påverkar vilket foder man väljer.

Bäst kontroll av utsläppen från foderproduktionen har förstås de gårdar som odlar majoriteten av sitt eget foder. Genom att ha ställt om gårdens fordon till fossilfria drivmedel och optimerat plastanvändningen, och dessutom undvika transporter till och från gården, blir klimatavtrycket från egenproducerat foder så lågt som möjligt. Alla gårdar har inte möjlighet att odla sitt eget foder, men de som gör det får en tumme upp!

Naturbetesmarker brukar definieras som betesmarker som inte har plöjts eller gödslats. Det är naturliga gräsmarker som betats av tamdjur, ofta under mycket lång tid. Tack vare betet ökar och bibehåller man kollagret i marken. Andra stora fördelar när djuren betar gräs är:

  • Idisslande djur som betar är de enda som kan omvandla gräs till högvärdigt livsmedel.
  • Ofta är naturbetesmark sådan som inte är lämplig för att producera andra livsmedel.
  • Betande djur är en förutsättning för att bevara värdefulla ekosystem.
  • Gotland har flertalet särpräglade naturtyper, exempelvis betade strandängar, där den biologiska mångfalden förutsätter livskraftiga lantbruk med betesdjur.