Klimatsmartare kött

Bakgrunden till minskat klimatavtryck

Svenskt kött har väsentligt lägre klimatpåverkan än importerat kött tack vare jämförelsevis effektiva metoder för odling, gödsling, transporter och uppvärmning. Huvuddelen av det foder som används i Sverige är därtill inte gjort av soja och tack vare god skötsel och omsorg är djuren friska. Trots det finns utrymme att minska klimatavtrycket även från köttproduktion i Sverige ytterligare. Det här var grunden till projektet med syfte att definiera vilka åtgärder man kan vidta för att producera ett klimatsmartare kött.

Om projektet

Under tre år, 2018 till 2020, har Gotlands Slagteri genomfört ett projekt tillsammans med LRF Gotland, med fokus på att hitta lösningar för en klimatsmartare köttproduktion. Projektet ska bland annat leda till en förståelse för hur kött med lågt klimatavtryck kan produceras, samt ge en bild av vilket minskat klimatavtryck som kan uppnås genom rimliga åtgärder. I projektet har 13 pilotgårdar för nötkött, mjölkproduktion, lammkött och gris deltagit. Projektet omfattar hela förädlingskedjan, från insatsvaror till gårdarna, till paketering och distribution av färdiga köttprodukter. Syftet är att kartlägga förutsättningarna för att föda upp djur till slakt, stycka och paketera samt vidareförädla kött ända fram till konsument, med så låga klimatrelaterade utsläpp som möjligt.

Inom ramen för projektet har en omvärldsanalys genomförts för att kartlägga hur konsumenter och andra aktörer ser på klimatfrågan i relation till kött. För att definiera vilka åtgärder som bör vara prioriterade för att minska klimatavtrycket i köttproduktionen har en väsentlighetsanalys genomförts, där också systemgränserna för köttproduktionen har definierats. Detta möjliggjorde en kartläggning av vilka områden som har högst påverkan på fossila utsläpp och vilka områden som är lätta respektive svåra att åtgärda. Med hjälp av beräkningsmodeller baserade på GHG-protokollet är det möjligt att följa hur nya angreppssätt kan påverka utfallet.

Förutom Gotlands Slagteri och LRF Gotland, har projektets styrgrupp bestått av representanter för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Lantmännen, Energifabriken och Länsstyrelsen på Gotland. Projektet har finansierats av Tillväxtverket och Region Gotland med stöd av Hållbara Gotland-programmet. Under den senare delen av projektet har 2050 Consulting varit engagerade för att genomföra analyser och beräkningar.

Kontakt

Fredrik Sundblad, Platschef Gotlands Slagteri, fredrik.sundblad@gotlandsslagteri.se

Allmänna frågor: info@svensktbutikskott.se

Hur har vi räknat?

Efterfrågan på livsmedel med bättre klimatprestanda fortsätter öka. Därmed initieras också allt fler projekt med syfte att minska klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen. Begrepp som klimatneutral och hög klimatnytta används av många företag i branschen, men det är ofta svårt att härleda hur företagen har beräknat produkternas utsläpp och kommit fram till det resultat man marknadsför. Med informationen du hittar i denna del av klimatsmartarekott.se vill vi på ett transparent sätt visa hur vi har räknat och kommit fram till den checklista som gäller för gårdarna som producerar klimatsmartare kött.

I studien har vi valt att analysera köttets livscykel och hela dess påverkan. På så sätt kan man mäta effekter av åtgärder i olika delar av värdekedjan. En bra kartläggning ger kontroll över möjliga utsläppskällor och en utgångspunkt för att mäta resultatet av insatser. Ett livscykelperspektiv innebär också att man undviker att ”flytta runt” problemen.

För att kunna fastställa en produkts påverkan ur ett livscykelperspektiv är det viktigt med väldefinierade systemgränser. Genom att vara transparent med vilka systemgränser man valt, blir det tydligt vad man inkluderar i sina beräkningar och varför.

Greenhouse Gas Protocol

Greenhouse Gas Protocol är den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser på global nivå. Den första versionen av GHG-protokollet släpptes redan 2001, och har uppdaterats löpande sedan dess. Idag använder majoriteten av alla företag – och även många städer – GHG-protokollet för beräkningar och rapportering av klimatrelaterade utsläpp.

När man redovisar sina utsläpp enligt GHG-protokollet, delar man upp utsläppen i tre olika scope (områden):

  • Scope 1: Verksamhetens direkta utsläpp från utsläppskällor som kontrolleras av företaget.
  • Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt el, ånga, värme och kyla.
  • Scope 3: Alla indirekta utsläpp som inte inkluderas i scope 2 och som uppstår i värdekedjan både uppströms och nedströms.
Anpassad bild av GHG-protokollet med markering av de utsläppskategorier i scope 3 som är relevanta i beräkningarna för klimatsmartare kött.

Systemgränser för beräkningarna

Den egna verksamheten definieras till att omfatta gårdsproduktionen av kött, transporter mellan gårdar och slakteri, slakt, styckning och paketering. Direkta utsläpp som sker inom den egna verksamheten räknas till scope 1, se figuren nedan. Vad som ingår i dessa utsläpp beskrivs mer i detalj under rubriken Beräkning av utsläpp.

Figur. Redovisning av direkta utsläpp ifrån den egna verksamheten

Utsläpp som uppstår vid produktion av den värme och el som köps in till verksamheten redovisas i scope 2. Detta kan exempelvis vara utsläpp ifrån ett kraftvärmeverk som producerar den el verksamheten köper in.

Scope 3 omfattar utsläpp som sker både uppströms och nedströms den egna verksamheten. Uppströms gäller det t.ex. utsläpp från olika leverantörers verksamhet, nedströms t.ex. uttransporter när köttet lämnar Gotlands Slagteri. För att undvika för stort fokus på utsläpp som inte går att påverka, eller som är obetydliga, gör man en väsentlighetsanalys där man definierar vilka utsläpp som man bör räkna med i scope 3.

I väsentlighetsanalysen av klimatrelaterade utsläpp i scope 3 från köttproduktionen har vi tagit hänsyn till följande faktorer:

  1. Inköpta varor och tjänster
    • Handelsgödsel
    • Foder
    • Inköpta djur.
  2. Transporter uppströms
    • Transport av köpt foder, djur och insatsvaror.
  3. Transporter nedströms
    • Transport av kött och andra strömmar ut från slagteriet.

Beräkning av utsläpp

Det huvudsakliga syftet med projektet är att visa hur kött kan bli klimatsmartare. Därför har beräkningarna fokuserat på den utsläppsminskning man skulle kunna åstadkomma med olika åtgärder. Det absoluta klimatavtrycket från köttet kan variera stort beroende på val av systemgränser för verksamheten och hur mervärden hanteras i beräkningarna.

Elva gårdar har deltagit i kartläggningen: åtta nötköttsgårdar, tre lammgårdar samt två grisgårdar. De främsta källorna till klimatgasutsläpp i köttproduktionen är metan från djurens matsmältning (nöt och lamm) samt hantering av gödsel. Därutöver inkluderar beräkningarna utsläppen ifrån el- och bränsleanvändning, transporter och inköpta insatsvaror. Eftersom syftet med projektet har varit att identifiera utsläppskällor som går att påverka och som gör skillnad, har beräkningarna i vissa fall förenklats, och vissa utsläppskällor som är försumbara har inte inkluderats alls.

För Gotlands Slagteri baseras beräkningarna på klimatbokslutet från 2019, samt på volymen kött i slaktvikt.

När man beräknar hur stora utsläpp en viss aktivitet leder till använder man i första hand kända utsläppsvärden. Information om dessa finns i etablerade databaser, hos leverantörer eller i vetenskapliga rapporter. Vissa aktiviteter är mer svårberäknade och saknar standardiserade utsläppsvärden. För att kunna uppskatta deras påverkan har i vissa fall leverantörer kontaktats och i andra fall har metoder som används för att beräkna nationella klimatgasutsläpp nyttjats. Relevanta utsläppsfaktorer och källor till dessa finns redovisade här.

Alla utsläpp som uppstår årligen, kopplade till djurproduktionen, är inkluderade i beräkningarna. Dessutom inkluderas direkta utsläpp ifrån hela djurets livslängd för de djur som skickas till slakt. På så sätt säkerställs att hela påverkan inkluderas även om verksamheten på gården varierar eller förändras. Detta innebär i praktiken att direkta utsläpp ifrån djur som inte lämnar gården inte inkluderas i beräkningarna eftersom dessa bokförs det år de lämnar gården.

Figur. Direkta utsläpp från djur bokförs det år som dem lämnar gården och inkluderar påverkan ifrån hela djurens livstid.

Ett område som är knepigt att beräkna är lustgas- och metangasutsläppen från kornas och fårens matsmältning. Dessa utsläpp är beräknade med hjälp av schabloner som baseras på FNs klimatpanels riktvärden. En utmaning är att dessa generella värden är att de är just generella. Även om producenten lyckas vidta åtgärder för att minska utsläppen från idisslarnas matsmältning, t.ex. genom att byta foder, så speglar alltså inte beräkningarna den förändringen. Här skulle vi behöva mer forskning och faktiska mätningar av skillnader.

Hur fördelas utsläppen mellan olika aktiviteter?

På en gård sker ofta flera aktiviteter som skapar intäkter i samband med köttproduktion. Det kan vara försäljning av odlade grödor eller foder, tjänster, kursverksamhet mm. Dessa aktiviteter bidrar också till utsläpp (t.ex. kopplat till dieselanvändning, gödsling av åkermark eller transporter) och ska därför exkluderas när köttets utsläpp beräknas. För att fördela utsläppen mellan olika aktiviteter, används fördelningen av gårdens intäkter som grund. Detta brukar kallas ekonomisk allokering.

I vissa fall ger köttproduktionen även andra produkter, som exempelvis lammskinn. Även här fördelas utsläppen ifrån verksamheten på de olika produkterna enligt ekonomiska principer. I en svensk studie på lammproduktion beräknas allokering till köttet vara 62 %, vilket är jämförbart med resultatet i denna studie.

Betande djur bidrar med stora naturvärden, däribland biologiska mångfald. Biologisk mångfald har stor betydelse för hur motståndskraftiga våra ekosystem är mot ett förändrat klimat eller andra störningar. Vissa köttproducenter får ersättning för värdet av den ökade biologiska mångfalden (ekosystemtjänsten), och denna används för att fördela de direkta utsläppen ifrån djuren mellan köttprodukter och naturvårdvärden. Det är dock inte helt självklart vilka utsläpp som bör allokeras till naturvård. I dessa beräkningar allokeras endast djurens direkta utsläpp ifrån matsmältning samt utsläpp från gödselhantering. Förutom att gynna biologisk mångfald, bidrar öppna betesmarker också till att bibehålla kollager i marken.

Beräknade utsläpp från köttproduktionen

Klimatavtrycket från köttproduktionen fördelas på respektive gårds produktionsvolym, både med och utan allokeringar till naturvårdsvärden. För nötproduktionen är utsläppet ett beräknat medeltal av åtta nötgårdar, för gris och lammproduktionen finns två respektive tre gårdar med i underlaget.

Tabellen visar pilotgårdarnas utsläpp vid studiens början. Man kan se att utsläppen per kilo kött är betydligt lägre än genomsnittsutsläppen enligt litteraturen. Det beror på att många av gårdarna redan innan studien påbörjades har genomfört flera av de åtgärder som identifierats som viktiga för ett sänkt klimatavtryck. Potentialen för utsläppsminskningar är därför större för gårdar som inte vidtagit några åtgärder alls.

Lamm – kg CO2e/kg slaktvikt

Köttproduktion inkl. allokering*Köttproduktion exkl. allokering*Slakt och distributionJämförande utsläppsfaktorer
9,111,90,12216 kg CO2e/kg slaktvikt

Gris – kg CO2e/kg slaktvikt

Köttproduktion inkl. allokering*Köttproduktion exkl. allokering*Slakt och distributionJämförande utsläppsfaktorer
3,03,00,1223,4 kg CO2e/kg slaktvikt

Nöt – kg CO2e/kg slaktvikt

Köttproduktion inkl. allokering*Köttproduktion exkl. allokering*Slakt och distributionJämförande utsläppsfaktorer
10,912,10,12219,8 kg CO2e/kg slaktvikt

*[Allokering] till naturvård

Observera att beskrivna nyckeltal för de olika köttslagen bygger på aktivitetsdata ifrån de pilotgårdar som hittills ingått i projektet. Produktionen på gårdarna skiljer sig åt och nyckeltalet speglar endast medelvärdet. Det kan även finnas skillnader mellan vilken aktivitetsdata gårdarna rapporterat och den aktivitetsdata som ligger till grund för de nyckeltal som beskrivs i litteraturen. Syftet med att räkna fram ett nyckeltal för klimatpåverkan från köttproduktion är att kunna analysera vilka åtgärder som är möjliga att göra för ett klimatsmartare kött och följa upp effekten av dessa åtgärder.

Beräknade utsläpp från slakt, paketering och transport

Beräknat utsläpp för intransport, slakt, paketering och distribution av kött från Gotlands Slagteri uppgår till 0,119 kg CO2e per kg kött i slaktvikt. Gotlands Slagteri har redan genomfört betydande åtgärder för att minska sina klimatrelaterade utsläpp genom att exempelvis använda biogas för uppvärmning av anläggningen och att avtala om grön el. Under 2019 har arbetet fortsatt med ökad andel fossilfria transporter.

Åtgärder för minskat klimatavtryck

För att kunna utvärdera potentialen av de åtgärder som identifierats i projektet har två olika spår definierats: det svarta spåret, där inga åtgärder genomförs över huvud taget, och det gröna spåret, om alla fem identifierade åtgärder genomförs. Den generella förbättringspotentialen beräknas genom skillnaden mellan det gröna och det svarta spåret.

Svarta spåret
Gröna spåret

Nedan listas vilka utsläppsvärden som definierats för respektive spår:

  1. Svarta spåret = gårdens utsläpp om inga åtgärder genomförs
    • Nordisk residualmix el = 250,76 g CO2e/kWh (utsläppsfaktor 2018)
    • Egen bränsleförbrukning, diesel enligt reduktionsplikt = 2 396 g CO2e per liter
    • Inköpta transporter, dieseltransport med lastbil = 56,5 g CO2e per tonkm
    • Konventionell produktion av näringsämnen = 5,3 kg CO2e per kg kväve
    • Konventionell balplast i foderproduktionen = 3 052 g CO2e/kg plast
  2. Gröna spåret = gårdens utsläpp om alla åtgärder genomförs:
    • Ursprungsmärkt el/egen produktion av förnybar el = 15 g CO2e/kWh (vindkraft)
    • Egna transporter ställs om till förnybara bränslen, HVO och/eller RME = 698 g CO2e per liter (medelvärde av HVO och RME)
    • Inköpta transporter, lastbil med släp, går på HVO och RME = 19 g CO2e per tonkm
    • Kvävegödsel produceras enligt BAT (Best Available Technology) = 3,6 kg CO2e per kg kväve (Yara medelvärde)
    • Balplasten är producerad från återvunnet eller biobaserat material = 1 404 g CO2e/kg (medelvärde av biobaserad och återvunnen plast)

Framtida potential

På sikt finns potential att sänka utsläppen ännu mer. Till exempel bör kvävegödsel kunna produceras utan användning av fossil energi i framtiden. Det troliga spannet för ett framtida fossilfritt kväve är 0,1 – 1,5 kg CO2e per kg kväve, att jämföra med bästa tillgängliga teknik idag som släpper ut 3,6 kg CO2e per kg kväve. De emissionsfaktorer som använts för biobränslen och kommer också att kunna förbättras ju mer förnybar energi som används vid framställningen av bränslena.

I de kvantifierade åtgärderna ingår inte åtgärder kopplade till foder. Detta beror på att det saknas mätmetoder för att jämföra olika system för foderproduktion. Dock anses foder vara en viktig parameter, vilket speglas i checklistan. Ett första steg är att begära in information om klimatavtryck från inköpt foder från leverantörerna. Ett annat viktigt steg är att utvärdera möjligheten att odla större del av fodret på den egna gården. Förutsatt att gården har ställt om till fossilfria drivmedel och använder kvävegödsling med lågt klimatavtryck kommer det vara ett klimatsmartare val än att köpa konventionellt odlat foder. Utökat bete och grovfoderproduktion skulle troligen också öka verksamhetens kolinlagring.

Minskade utsläpp

Av de totala utsläppen från djurproduktionen kan gårdarna endast påverka en viss del. Övriga utsläpp är relaterade till naturliga processer som metan- och lustgasutsläpp från idisslare och lustgasutsläpp från marken när man gödslar med kväve. Nedan ses ett exempel för utsläppen från nötdjur. Gården kan påverka knappt 20% av de totala utsläppen. De identifierade åtgärderna kan minska dessa utsläpp med knappt 40%. I nedanstående graf visas hur mycket utsläppen kan minskas för nötkött genom åtgärderna i det gröna spåret. Utsläppsminskningspotentialen per åtgärd kan utläsas av de orangea blocken. Även den framtida potentialen vad gäller drivmedel och gödsel har beräknats – detta visas i de gröna rutorna.

Diagram. Effekt av beräknade åtgärder – Nöt

Vid sidan av de fem kvantifierade åtgärderna finns andra åtgärder som kan genomföras på olika nivåer inom produktionen. En del av dessa kan utöka kolinlagringen på gården och en del minskar utsläppen ifrån aktiviteter på gården. Dessa åtgärder speglas i checklistan.

Slutsatser från projektet

Det finns många olika möjligheter att minska klimatpåverkan från köttproduktionen. I denna studie har endast effekter av fem åtgärder kvantifierats utifrån deras potential att minska klimatpåverkan. Dessa fem åtgärder är betydelsefulla eftersom utsläppsreduktionen är tydligt kvantifierbar inom etablerade metoder för klimatredovisning. Det gör att effekterna kan kommuniceras med ett större mått av trovärdighet än för många andra åtgärder. Dock ska inte klimatvinsten av andra åtgärder förringas bara för att de är svåra att beräkna. Detta gäller t.ex. åtgärder kring foder, hantering av stallgödsel och hållbar markanvändning.

Utsläpp från olika aktiviteter som är förknippade med köttproduktion redovisas i utsläpp per kg producerat kött i slaktvikt. Utsläppen varierar beroende av djurslag och hur länge djuret har levt. En slutsats skulle kunna vara att djur som föds upp snabbt i stora volymer är det bästa ur ett klimatperspektiv. Det här beror dock helt och hållet på vilka systemgränser man använder för beräkningen och vilka klimateffekter från en intensivare uppfödning man tar hänsyn till. Räknar man med klimatvärdet av ökad kolinbindning genom bete, värdet av bibehållen biologisk mångfald samt värdet av ett högt kolinnehåll i marken för att klara av att producera mat i ett föränderligt klimat, kommer troligen den lågintensiva uppfödningen att falla ut som det bättre alternativet för klimatet.

Projektet har också omfattat att ta fram en uppskattning av hur mycket extra kolinlagring som gårdarnas markbruk medför. Det här har sedan jämförts med hela gårdens beräknade klimatavtryck för de studerade utsläppskällorna. De gårdar som har en produktion där djuren tillåts leva längre har generellt sett ett högre klimatavtryck per kg producerat kött. Å andra sidan har dessa gårdar vanligtvis också en större andel kolinlagrande aktiviteter. Detta innebär i praktiken att ett kött med beräknat högt klimatavtryck kan komma från en gård som lagrar in mer kol i marken än vad gårdens verksamhet släpper ut.

Av en gårds totala klimatpåverkan från köttproduktion står naturliga utsläpp från djurens matsmältning och lustgasavgång för 60-80 %, beroende på djurslag. För att avgöra en gårds absoluta kolbalans behöver man mer kunskap om markens kolupptag och klimatgasutsläpp på ett så detaljerat sätt att man är säker på i vilken utsträckning kolinlagringen kompenserar för djurens direkta utsläpp. Men med målet att minska köttproduktionens klimatpåverkan så mycket som möjligt, visar denna analys att det går att åstadkomma ganska mycket utan att förändra gårdarnas sätt att arbeta. Om man dessutom gör mer genomgripande förändringar kan man minimera behovet av fossila insatsvaror i hela värdekedjan.