Klimatsmartare kött

Klimatsmartare kött:
ett aktivt val för
ett minskat klimatavtryck

I en värld med stora klimatutmaningar behöver alla jobba för sänkta utsläpp och vi har inte råd att skjuta åtgärderna på framtiden. Svenskt Butikskött och gotländska gårdar har gått samman i ett initiativ för att sänka klimatavtrycket från köttproduktion i så stor utsträckning som möjligt. Genom medvetna val och långsiktigt, aktivt arbete sänks utsläppen både idag och imorgon. Här kan du läsa om vår resa mot ett klimatsmartare kött, vad vi gör och vilken påverkan det får!

Vad menar vi med klimatsmartare?

Idisslare, som exempelvis får och kor, ger upphov till klimatpåverkan på flera sätt. Vissa kan vi idag påverka, andra inte. Vi kan till exempel använda förnybara bränslen och använda gödsel med lågt klimatavtryck när vi odlar foder. Det vi ännu inte har lösningar på är exempelvis de utsläpp av metan som sker när djuren fiser och rapar, men forskning pågår och snart kanske vi har verktyg för att minska även dessa utsläpp.

Vid produktion av klimatsmartare kött fokuserar vi på att göra de åtgärder vi kan för att minska växthusgasutsläppen. Det betyder inte att det är enkelt alla gånger – men det är möjligt!

Vi använder en speciellt framtagen checklista för klimatsmartare kött. Tack vare checklistan blir det lättare för gårdarna att bocka av de åtgärder som krävs för att köttet ska vara klimatsmartare.

Checklistan för klimatsmartare kött

Fossilfria bränslen används på gården

Förnybar el är självklart för klimatsmartare gårdar

Plastanvändningen ska ge så lågt klimatavtryck som möjligt

Mineralgödslet är producerat med minsta möjliga klimatavtryck

Djurens foder produceras med skärpta krav på sänkt klimatpåverkan

Hantering av stallgödsel förbättras för att minska klimatgasutsläpp

Kolinlagring i marken maximeras för ett minskat klimatavtryck

Gotlands slagteri arbetar aktivt för ett minskat klimatavtryck

Vill du veta mer om gårdarnas klimatsmartare arbete?

Utöver de obligatoriska kraven väljer varje gård att implementera ännu fler åtgärder. Upptäck vilka gårdar som deltar och läs mer om hur de arbetar klimatsmartare genom att klicka på knappen nedan.

Gotland kan bli en föregångare för klimatsmartare produktion av svenskt kött och vi, tillsammans med våra gårdar, kan driva på för att utveckla produktionsmetoder och insatsvaror i klimatsmartare riktning.

Fredrik Sundblad, platschef Gotlands Slagteri

Ett ämne som
alla pratar om

Upptäck vad som har publicerats om vårt initiativ, om gårdarna, om klimatsmartare kött i media.

Artikel

De fixar fossilfritt kött från egen gård: “Har tagit ett helhetsgrepp”

Källa: Livsmedel i fokus

Publicerad: 21 november, 2019

Hur ska vi skapa en hållbarare köttproduktion? Den frågan fick Gotlands Slagteri, med varumärket Smak av Gotland, att dra igång projektet Fossilfritt kött tillsammans med LRF Gotland i fjol. Nu går de första djuren ifrån en av pilotgårdarna till slakt.

Till publikationen

Pressmeddelande

Nu går de första korna från den fossilfria gården till slakt

Källa: Svenskt Butikskött AB

Publicerad: 20 november, 2019

Hur ska vi skapa en hållbarare köttproduktion? Den frågan fick Gotlands Slagteri, med varumärket Smak av Gotland, att dra igång projektet Fossilfritt kött tillsammans med LRF Gotland i fjol. Nu går de första djuren ifrån en av pilotgårdarna till slakt.

Till publikationen

Vill du också vara
klimatsmartare?

Vi tycker att kött som är producerat med lägre klimatgasutsläpp är ett underbart steg framåt. Du kan hjälpa oss komma ännu längre: dela denna sida på Facebook, Twitter, LinkedIn, överallt – och hjälp andra välja klimatsmartare!

Föredrar du Instagram?

Då kan du ladda ner en bild (genom att klicka på knapparna nedan) som du kan dela på Instagram och på så sätt visa ditt stöd. Glöm inte att tagga #klimatsmartarekott och @smakavgotland!

På tal om Instagram…

Följ oss för att inspireras om klimatsmartare val

Klimatsmartare kött finns även på Instagram!
Följ @smakavgotland för inspiration och nyheter.

Klimatsmartare kött grundad i research

Projektets analys, resultat och rekommendationer kring klimatsmartare kött baseras på ett flertal trovärdiga akademiska och journalistiska källor. Upptäck vilka nedan!

Våra källor

Tema utsläpp ifrån djur och foderproduktion:

IPCC, 2006. 2006 IPCC Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories. Volume 4: Agriculture, Forestry and Other Land Use. Chap 10. Emissions from livestock and manure management.

SIK, 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005.

Wallman et al.2011. Life Cycle Assessment of Swedish Lamb Production

Flysjö et al, 2008. LCA-databas för konventionella fodermedel.

Cederberg 2009. Utsläpp av växthusgaser i foderproduktionen. Underlag till klimatcertifiering av animaliska livsmedel.

Jordbruksverket, 2020. Sprida gödsel.

Greppa näringen, 2014. Praktiska råd, Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Hushållningssällskapet, 2015. Lustgas från jordbruksmark Konkreta råd för att minska lustgasavgången på gårdsnivå

Lantmännen, 2020. Utsläppsvärden för foder och värden för gödsel.

Berglund, 2017. Hushållningssällskapet Halland. Emissionsfaktorer för utvärdering av klimat-effekter av vissa insatser i landsbygdsprogrammet

 

Tema kolinlagring och additionella nyttor:

SOU, 2020:04. Vägen till en klimatpositiv framtid.

Tufvesson L, Lantz M, Björnsson L. 2013. Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel. Lunds universitet, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Rapport nr 86.

Nibio, 2019. Changes in biochar properties after passing through the digestion system of sheep (SheepChar_2)

SLU, 2020. Den ekologiska mjölkgården som kolsänka.

Andersson, S., 2018. Marknaden för biokol i Sverige. Rapport 2018:14. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092. Malmö: AvfallSverige, 2050 Consulting.

Lantz M., Björnsson L., 2016. Emissioner av växthusgaser vid produktion och användning av biogas från gödsel

Bolinder et al., 2017. SLU. Sammanställning av underlag för skattning av effekter på kolinlagring genom insatser i Landsbygdsprogrammet

Kätterer T., Bolinder M.A., Berglund K., Kirchmann H. 2012. Strategies for carbon sequestration in agricultural soils in northern Europe. Acta Agriculturae Scand A 62: 181-198.

2050 Consulting, 2018. Värdet av den skånskabiogasen, En samhällsekonomisk analys av biogasens nyttor.

Röös, 2019. SLU. Kor och klimat.

Jordbruksverket, 2010. Inlagring av kol i betesmark.